Men först om stenen som gav arbete...

Höörs kommun har i sitt vapen på det nedre fältet en kvarnsten. Denna hänsyftar på den uråldriga näring som bedrivits i vår bygd under århundraden. Skickliga yrkesmän har generation efter generation huggit sten till kyrkor, broar, milstenar men framförallt kvarnstenar, där råvaran utgjordes av sandsten som var något lättare att bearbeta och forma. Redan på 1100-talet användes sandstenen från Höör vid domkyrkobygget i Lund. Höörs kyrka är också byggd av material från Höörs stenskog. Utsmyckningen på korets och absidens yttersidor och inte minst dopfunten är vittnesbörd om yrkesskickligheten hos 1100-talets stenhuggare. Av stenarbetena hade kvarnstenshuggningen den största betydelse för bygden. Denna tillverkning har funnits i en eller annan form så länge människor här har odlat säd.

Bilden från Jularp visar en sten från en skvaltkvarn.

För början handlade det om enkla urholkade stenar, där kornen krossades för hand. Så småningom kom skvaltkvarnarna och stenarna blev större och fick den form som vi förknippar med ordet kvarn-sten. De största stenarna, som senare höggs, var på 12 spann (= 1,80 meter i diameter).
(Boken om Höör, av Knut Jönsson).

Flickorna Mellberg på Höörs mölla demonstrerar en handdriven kvarn. Notera att ledarmen sitter fast ovanför barnen.